Glupsken
Oliver var inne i en period förut(för kanske 2-3 månader sedan) då han skakade på huvudet och inte tyckte om att bli matad. Jag fick lite panik i dåläget eftersom han alltid varit så matglad och trodde att matstrejken skulle fortsätta och att han aldrig skulle äta en böna igen.(Han älskar bönor)
Vindarna vände dock efter bara några dagar och han älskar mat igen, om inte mer än förut.
Jag är väldigt tacksam över hur lättsamt det är att kunna ge honom mat, han gapar och allt och säger "MmmMmm" hela tiden. Vill han ha något så springer han till kylskåpet, pekar och ropar "aaaaiz" som betyder majs då det är det bästa han vet.
Med en så matglad krabat är det väldigt lätt att undvika "dålig mat" eller onyttigheter. Många föräldrar väljer att ge sina barn glass, godis och halvfabrikat dagligen men för mig känns det inte rätt. Jag är inte redo att ge honom godis och glass då han gladerligen slukar en smoothie, frukt eller grönsaker.
Då Oliver bara var ett par månader så minns jag ett besök på Leos lekland här i Trondheim där en liten pojke satt och gallskrek för att han inte fick äta glassen som sin pappa hade. Barnet var knappt kring året. Nej, "sådär vill jag inte ha det", tänkte jag då, utan hellre försöka undvika det så länge som det går. Jag vill inte dömma andra utan försöker förstå men det är inte alltid lätt. Alla måste få göra som de vill och vad de tror är bäst för sina barn.
